Släpar in i språkgestalten vissnar lämnar utanför i växelvis detta olika ljud utgår från ansiktet kristalliska löv under trädet trädet språkgestalten strålar av glädje från ögonen kristall i ögonen i lätet förlamningen intill tinningen det som kallas grand canyon kallare plats där ansiktet av vävnad täckt stilla talar trasas ett ögonblick och sedan något annat gräver ansiktet täckt av vävnad strömmar från det stilla det står nästa stilla

lämnar den platsen
container
saltvatten inflödets monotoni
splittras leende in i städskrubben av vänskap
att lämna det som , likt en stor hotfull makt, somnar inför konservatorerna
insidan växlar färg i jämna pulserande stråk
det ituslitande av armar och ben bålen ihålig, getingboet i tallkronan
grep tag men handen slets gapade i rörelsen
sakta sönderfall dåtid som ornamentets på väggen i stora bokstäver språkgestaltens smälter in i
klämmer sig
kravlar låter sig
kravlas infallande från
huvudets
container
i stilla
lämnar kotor
ovalformat huvud
i rispornas korall
klämmer köpet
skåpet
ditlagda med mina