Socialdemokratin vid tidens yttersta rand. 1. På en offentlig plats utan uttryck Syns socialdemokratiska funktionärer blidka Branting Genom att återuppväcka liken från Estonia För att kunna ge nytt blod åt socialdemokratins kader Och restaurera väljarkåren Man lobotomerar sig frivilligt Då man inser sin revolutionära potential Eftersom autisterna, de efterblivna och promiskuösa Utgjorde Sveriges främsta sociala bas För den sista Internationalen Ingen hade sett de socialdemokratiska väljarna- De håller sig gömda I det offentliga bruset eller på nedlagda arbetsplatser Men det sägs att liken från discobranden i Göteborg återigen syns i valstugorna Och att Harpsund har ombildats Till ett avelscentrum åt socialdemokratin.

O solitude. (Henry Purcell)O solitude, my sweetest choice! Places devoted to the night, Remote from tumult and from noise, How ye my restless thoughts delight! O solitude, my sweetest choice! O heav’ns! what content is mine To see these trees, Which have appeared from the nativity of time, And which all ages have revered, To look today as fresh and green As when their beauties first were seen. Oh, how agreeable a sight These hanging mountains do appear, Which th’unhappy would invite To finish all their sorrows here, When their hard fate makes them endure such woes As only death can cure. Oh, how I solitude adore, That element of noblest wit, Where I have learnt Apollo’s lore, Without the pains to study it. For thy sake I in love am grown With what thy fancy doth pursue, But when I think upon my own, I hate it for that reason too, Because it needs must hinder me from seeing And from serving thee. O solitude, oh how I solitude adore!

Mors lilla Olle och Flagellanterna. Mors lilla Olle i skogen gick, rosor på kind och solsken i blick. Läpparna små utav bär äro blå. – Bara jag slapp att så ensam här gå.   Brummelibrum, vem lufsar där? Buskarna knaka’, en hund visst det är. Lurvig är pälsen, men Olle blir glad. – Å, en kamrat, det var bra, se god dag!   Klappar så björnen med händer små, räcker fram korgen, – Se där, smaka på! Nalle han slukar mest allt vad där är. – Hör du, jag tror att du tycker om bär.   Mor fick nu se dem, gav till ett skri. Björnen sprang bort, nu är leken förbi. – Å, varför skrämde du undan min vän? Mor lilla, be honom komma igen.