Konstnärens bekännelse. Konstnären trodde han var snäll. I själva verket visste han inte vad snäll är. Konstnären tänkte att han gjorde något intelligent. Men egentligen ville konstnären bara ha status, bekräftelse och bli sedd. Konstnären var lat även fast han jobbade dygnet runt. Han visste att han kunde sitt hantverk. Konstnären koloniserade allt som verkade spännande. Han påstod sig vara intelligent på nästan på gränsen till geni. Han hade en enorm smärta. Smärtan gjorde honom produktiv. Smärtan kom från skuldkänslor och skam. Konstnären gillade att anklaga, kritisera och förnedra sig själv och andra. Han äcklades över nyfikenhet, både sin egen och andras.

Konstnärens bekännelse. Konstnären trodde han var snäll. I själva verket visste han inte vad snäll är. Konstnären tänkte att han gjorde något intelligent. Men egentligen ville konstnären bara ha status, bekräftelse och bli sedd. Konstnären var lat även fast han jobbade dygnet runt. Han visste att han kunde sitt hantverk. Konstnären koloniserade allt som verkade spännande. Han påstod sig vara intelligent på nästan på gränsen till geni. Han hade en enorm smärta. Smärtan gjorde honom produktiv. Smärtan kom från skuldkänslor och skam. Konstnären gillade att anklaga, kritisera och förnedra sig själv och andra. Han äcklades över nyfikenhet, både sin egen och andras.